Berättat för mamma. (2009-10-20)
Idag berättade jag för min mamma att Agnes ska bli storasyster. Jag behöver någon som orkar lyssna på mitt tjat om graviditet och framtid. Hon blev inte särskilt förvånad eftersom hon hade misstänkt att vi ville ha fler barn snart. Nu vill jag bara att Du ska finnas kvar i min mage lilla Skruttan och att allt kommer gå bra. Jag hade en egen invägning här hemma och väger 7 kg mer än vid förra graviditeten!!! Helt sjukt! Där blir lite att ta tag i om ett år....phu....
Tröttheten har slagit till och jag gick och la mig strax efter åtta igår. Helt färdig hela tiden. Den här gången har jag eftermiddags och kvälls illamående vilket är mindre kul. Det är inte så att jag behöver kräkas men illamåendet finns där som en liten påminnelse om graviditeten. Jobbigt och mysigt samtidigt.
Jag har skojat med Magnus och sagt att tvillingar var väl kul...i alla fall när vi väntade Agnes. Han påstår att han har gjort tvillingar nu :) Vi får väl se....jag har inga tvillingar i släkten men han har. Vad förvånad jag skulle bli. En frisk liten junibäbis blir alldeles utmärkt.
Min största fundering nu är fortfarande förlossningen. Usch, jag vet inte. Det finns för- och nackdelar hur jag än vrider och vänder på det. Om jag bortser från mig själv så är det fler risker vid kejsarsnitt men samtidigt så tänker jag att jag kanske inte är skapt för att föda barn naturligt. Med tanke på hur det gick med Agnes så verkade ju hon inte vilja komma ut och jag öppnade mig inte något trots flera, flera timmars värkar. Enligt deras mätningar så "stängde" jag ju mig :) Sedan måste jag erkänna att jag inte känner så stort förtroende för Växjö BB efter Agnes förlossning. Helt plötsligt hade jag fått lugnande spruta i låret och det var inte det jag behövde eller blev tillfrågad om det ens! Medlet påverkar dessutom fostret så jag var väl inte jättenöjd med deras behandling efteråt. Samtidigt så vill jag ju föda på riktigt. Jag vill gå och vänta och undra när det är dags och åka in och äntligen få det där j-kla badet som vi inte hann med förra gången! Usch, vad svårt det är.
Jag har bestämt mig för att inte göra Nupp/Kub....tror jag....som det känns nu i alla fall. Om jag gör ett sådant test och får ett dåligt värde så måste jag antagligen göra ett fostervattensprov och det görs väldigt sent i graviditeten och sedan tar det en vecka innan man får besked och sedan ska det bokas tid för abort och då får jag föda fram en stor bäbis. Hemska tanke....tänk om den bara har lite Downs då! Nej, jag fixar nog inte det.
Tröttheten har slagit till och jag gick och la mig strax efter åtta igår. Helt färdig hela tiden. Den här gången har jag eftermiddags och kvälls illamående vilket är mindre kul. Det är inte så att jag behöver kräkas men illamåendet finns där som en liten påminnelse om graviditeten. Jobbigt och mysigt samtidigt.
Jag har skojat med Magnus och sagt att tvillingar var väl kul...i alla fall när vi väntade Agnes. Han påstår att han har gjort tvillingar nu :) Vi får väl se....jag har inga tvillingar i släkten men han har. Vad förvånad jag skulle bli. En frisk liten junibäbis blir alldeles utmärkt.
Min största fundering nu är fortfarande förlossningen. Usch, jag vet inte. Det finns för- och nackdelar hur jag än vrider och vänder på det. Om jag bortser från mig själv så är det fler risker vid kejsarsnitt men samtidigt så tänker jag att jag kanske inte är skapt för att föda barn naturligt. Med tanke på hur det gick med Agnes så verkade ju hon inte vilja komma ut och jag öppnade mig inte något trots flera, flera timmars värkar. Enligt deras mätningar så "stängde" jag ju mig :) Sedan måste jag erkänna att jag inte känner så stort förtroende för Växjö BB efter Agnes förlossning. Helt plötsligt hade jag fått lugnande spruta i låret och det var inte det jag behövde eller blev tillfrågad om det ens! Medlet påverkar dessutom fostret så jag var väl inte jättenöjd med deras behandling efteråt. Samtidigt så vill jag ju föda på riktigt. Jag vill gå och vänta och undra när det är dags och åka in och äntligen få det där j-kla badet som vi inte hann med förra gången! Usch, vad svårt det är.
Jag har bestämt mig för att inte göra Nupp/Kub....tror jag....som det känns nu i alla fall. Om jag gör ett sådant test och får ett dåligt värde så måste jag antagligen göra ett fostervattensprov och det görs väldigt sent i graviditeten och sedan tar det en vecka innan man får besked och sedan ska det bokas tid för abort och då får jag föda fram en stor bäbis. Hemska tanke....tänk om den bara har lite Downs då! Nej, jag fixar nog inte det.
Kommentarer
Trackback
