sistochminst

Jag gick in i v 13 i torsdags så nu är värsta faran över för Mini i magen. I onsdags var jag och Agnes på första besöket hos min underbara, underbara barnmorska. Det var så kul att se henne igen och vi satt nog och pratade i drygt en timme. Jag berättade om min olustkänsla inför förlossningen och varför jag känner så och att jag samtidigt är rädd för babyns skull om jag får ett snitt. Hon lugnade och förklarade att vid ett planerat snitt så är det en förhöjde risk för andningsproblem första dygnet efter snittet. Med andra ord så var det inte därför Agnes slutade andas här hemma när hon var några veckor. Dessutom berättade hon att vid akuta snitt är det ingen förhöjd risk för andningsproblem eftersom det tydligen är värkarna som är avgörande för barnet. Har man fått värkar så spelar det ingen roll om barnet snittas eller om det föds fram. Vi bestämde i alla fall att vi skulle ta förlossningspratet längre fram. Alla värden var jättebra. Det blev en del viktprat eftersom jag väger ca 5 kg mer än vad jag gjorde vid den här tiden med Agnes. Jag förstår ju att jag inte kan börja banta NU men det är helt ok att hålla igen på onyttigt och kolhydrater. Jag åt väldigt mycket skräp när jag väntade Agnes och gick upp 13 kg så jag kan kanske ändra på den ovanan i alla fall. Den 16 december är det dags att lyssna på hjärtljudet och jag får fjärilar i magen när jag tänker på det....iiiiiihhhh. Jag kommer med all säkerhet börja lipa när jag hör det. Det är så stort. Jag kan inte fatta det än. Till sommaren har vi minst en liten till....åååååh, vad jag längtar.

Underbara storasyster Natta hade en underbar fråga en morgon när hon skulle cykla till skolan. Jag och Agnes satt som vanligt i hallen och vinkade av henne.
"Linda, du vill ju ha fler barn...."
"Mmmmmm....."
"Vill du ha en tjej, en kille eller adoptera?"
"Eeehh...jaaa, det spelar väl inte så stor roll och visst kan vi väl adoptera men....jaaa....eeeh?"
"Om ni ska adoptera så vill jag i alla fall att ni adopterar en treåring"
"För att....?"
"De är så söta i den åldern!"
"Jovisst...men...."
"Och då kan ju Agnes vara storasyster ändå........(tystnad, tänka, tänka, tänka).....eller vänta, det blir ju konstigt....."
"Du får nog cykla till skolan nu....."

Som jag skrattade sen. Hon är helt underbar i sina kommentarer och funderingar! Älskade unge!