sistochminst

Du älskar bus!

Dopet gick jättebra och Du var vaken hela tiden och väldigt tyst. Alla som ville fick hålla Dig och Du var mest nöjd över att få så mycket uppmärksamhet. Vi blev 37 st till slut och det är helt otroligt att så många ville/kunde komma på Ditt dop. Natta sjöng i kyrkan så jag började gråta. Hon sjöng Älskade barn och det var såååå fint. Jag var inte den enda som fällde tårar och kantorn var väldigt imponerad över hennes röst. Prästen var väldigt imponerad av Dig och ville adoptera Dig. Jag föreslog att han kunde ta Dig på nätterna men då började han prata om Tarzan i stället.... Superbra präst! Om jag någon gång skulle gifta mig (inte så troligt dock) så är mitt enda krav att han ska vara prästen som viger oss.

Vilka presenter Du fick!!! Det var plåtbil, träbrandbil, bord och två stolar, påslakan, pengar, fåtölj, stickad kofta/mössa, pengar, flagga, ask att göra fot/handavtryck, nappflaska och mössa, tennbok och antagligen något som jag har glömt...

Igår var det inte lika kul. Du blev jätteförkyld och på eftermiddagen hostade Du rejält så det blev en sväng till barnakuten. Märkligt det där att så fort man stiger in på barnakuten så blir barnen jätteglada och ser inte det minsta sjuka ut. Så där stod jag med en pigg liten Emil som skrattade och log åt alla som tittade på honom och försökte förklara att han var ganska medtagen för en stund sedan... Det blev en lång natt hemma sen med en massa snor och hosta. Stackars liten!!!